Sommaren 1988 var min familj för första gången i Rom tillsammans.Vi bodde på Birgittasystrarnas hotell som ligger vid Piazza Farnese, ett fantastiskt ställe.Det kändes som att vandra omkring i en underbar film.På hotellrummet, som var inrett som om det haft en huvudroll i ´Ett rum med utsikt´, hade vi utsikt över piazzan med Palazzo Farnese och de stora fontänerna.Folkets sorl på kvällarna från restaurangerna runt torget.Knattret från vesporna och kuttrandet från duvorna på taken.Intill Piazza Farnese ligger Campo Dei Fiore, ett annat vackert litet torg med grönsaks- och blomsterförsäljning.I ena hörnet hade en liten kvartersbiograf just öppnat portarna och man visade Giuseppe Tornatores underbara film, ´Cinema Paradiso´.Då, 16 år gammal och student vid foto-film & video på Estetiska Linjen, självklart går man på bio i Rom...Våra föräldrar satte sig på restaurangen intill biografen och jag och min lillasyster - 10 år gammal...satte oss ner i biomörkret tillsammans med ett stort antal romare.Det är fortfarande en av de mest magiska biobesök jag har upplevt, att sitta där och titta på detta mästerverk mitt i en av de mest magiska städer på vår jord...Mäktigt för en filmtokig tonåring.Efter filmen kom många av de övriga besökarna fram till min syster och mig för att fråga var vi kom ifrån.De kunde inte förstå varför två unga svenska flickor skulle vilja se en film dom förmodligen inte förstod så mycket av.När jag sade att filmspråket var internationellt och att kroppsspråk och gester är lätta att förstå nickade en del men sa samtidigt att de själva hade haft svårt att förstå delar av filmen eftersom den tydligen är inspelad mycket på Siscilien.Dialekten hade varit mycket svår för romarna att ta till sig!Förmodligen förstod vi lika mycket allihopa.Jag har sett om filmen sen dess, och det var ärligt talat ingen större skillnad......den är fortfarande magiskt underbar.Och en av de bästa filmer jag har sett.