Lämnar er med detta.

Återigen dags att piffa till uteplatsen och i vårt fall en betonglåda till balkong. Men med lite mattor, korgsoffan med filt och kuddar så blir det mysigare.

Idag har vi åkt till trädgårdsbutiken och inhandlat en liten roddodendron, ja, jag vet inte hur det ska stavas!

Två olika murgrönor och ett par engelska pelargoner.

Tanken är ju att ta med sig dessa plantor till ett eventuellt hus så småningom.

Busken står i en rejält stor terrakottakruka á la thailand.

Så nu kan ni komma och mysa på balkonglådan, vinet står jag för, fulöl kan vi oxå bjuda på...

...är det så man skriver?

Vi har varit på en tredje bank som så gärna vill ha oss som kunder att de uppgraderade oss med ytterligare 400000 kronor.

Ja, vi bara tackar och tar emot.

Speciellt som vi med denna kalkyl bara betalar en 500-ing mera i månaden än vad vi gör idag i vår hyresrätt.

Kan någon förklara för mig hur bankerna tänker?

För jag och maken står som frågetecken.

Men kalkylen stämmer, och pengar får vi över så det räcker!

Vi har förresten börjat bjuda på huset, vi ligger högst...

...än så länge.

Jag glömde ju tala om vad vi drack och åt i onsdagskväll.

1 flaska Ernest & Julio Gallo - rödtjut (got rötjut faktiskt...)

Förrätt: Jag, carpaccio på varmrökt oxkött, sallad, hyvlad parmesan och pesto. Mannen, Prosciutto på toast med sallad och mozzarella.

Huvudrätt: Jag, grillad lax och potatis på bädd av ångade grönsaker.

(Laxen lite torr men ok) Mannen: Blackened steak och potatisgratäng.

Så.

Nu, Chardonnay och Loka.

Igår var vi och tittade på ett hus till.

Byggt 1967, 1-plans med källare och fin uppvuxen trädgård med fruktträd och buskar.

Fjärrvärme och fin inglasad altan.

Lite att fixa med men lagom stort för oss.

Det bjuder vi nog på.

Ikväll har jag och maken varit på visning av objekt nr 2, en bostadsrätt på 103 kvadrat i två våningar med liten trädgård.

Men nej.

Många intresserade som förmodligen kommer att trissa upp priset till löjliga höjder. Så det känns skönt att slippa den stressen.

Vi var ganska överens om att så vill vi inte spendera våra pengar.

Så var det med det.

Idag har man jobbat en stund och familjen kom och plockade upp mig för vidare transport till affären.

Detta behövs för att återskapa familjens lördagsmiddag:

4 kycklingbröst med skinn.

(vi köpte 2 hela majskycklingar som jag styckade!!!)

4 skivor prosciutto

ca 100 g skivad lagrad parmesanost

1 kruka basilika

tandpetare

smör o olivolja till stekning

salt o peppar

Sås:

2 schalottenlökar

1 vitlöksklyfta

8 små tomater

½ röd paprika

½ gul paprika

100 g champinjoner

1 tsk tomatpuré

10 finskurna basilikablad

rivet skal av ½ citron

saften av ½ citron (nä, ta lite mindre)

ca 2 mskvitt vin

lite vatten

olivolja till stekning

salt & peppar

Basilikablad till pynt

Ris till och bröd att suga upp såsen med...

Gör så här:

Sätt ugnen på 175 grader. (Om du inte måste stycka kyckling, då kan du vänta tills det är avklarat.)

Gör iordning allt till såsen. Skala och finhacka löken. Skala och krossa vitlöken. Ta tomaterna, skär försiktigt ett kryss i skalet, häll kokande vatten över. Skölj med kallt vatten, dra av skalet, dela dem på mitten.

dela paprikorna i bitar, skiva champinjonerna. Ställ åt sidan.

Snitta en bred ficka i kycklingbrösten. Fyll dem med skinka, hyvlad parmesan och basilika. Salta, peppra och stäng till med tandpetare.

Bryn dem i smör och olivolja i (helst en traktörpanna) stekpanna tills de fått fin färg. Lägg över kycklingen och stekskyn i en ugnssäker form. Stek dem klara i ugnen i ca 15 minuter eller tills de är klara.

Koka riset.

Fortsätt med såsen. Hetta upp lite mer olivolja i kycklingpannan. Fräs lök och vitlök någon minut, tillsätt tomater, paprikabitar, champinjoner och fräs några minuter till. Tillsätt resten av ingredienserna och låt såsen sjuda under omrörning ca 15 minuter.

Smaka av med salt och peppar.

Späd med vatten vid behov.

Ta ut kycklingbrösten och lägg dem i såsen. Låt allt sjuda ca 5 minuter. Ös flera gånger.

Skär snitt i kycklingen, garnera med basilikablad.

Servera med gott rött vin och bröd till såsen.

Bara det inlägget får mig snart att sluta läsa metro.

Kändis- och modebloggarna/-skorna stressar sig till döds för att vara hipp, nyskapande och så där skönt avslappnade som man bara kan verka vara när man noga kalkylerar sina spontana drag...

Naturligtvis är det i USA som bloggare dör av stress och prestationsångest, men ändå.

Ser ni detta som ett problem?

Skriver ni varje dag på bloggen?

Har ni det som hobby, arbete eller bara som jag, dagbok när andan faller på?

Vilken dagbok förresten, när många redan vet vem du är krävs det stort mod att verkligen skriva vad du tycker.

Roligt att se att fler läser bloggen, men jag ska försöka att inte skriva oftare för det.

Man får ju tänka på sin hälsa.